Nya normer för resvanor och pendlingstrafiken

WSP har för tredje året i rad studerat hur pandemin påverkat vårt rese- och pendlingsmönster. Utöver pandemin ligger även orsaker såsom distansarbete och ny teknik till grund för hur dagens vardagliga resevanor ser ut. Studien visar att kollektivtrafiken har vunnit tillbaka allt fler resenärer, men inte fullt ut. Andelen som primärt pendlar kollektivt har sjunkit från 38-47 procent innan pandemin till cirka 32 procent i juni 2022. Resultaten visar också att elektrifieringen är på frammarsch och tillgången till elbil eller elsparkcykel fördubblats. Samtidigt har inte alla tillgång till eldrivna fordon eller möjlighet till distansarbete. 

El-boom för många men inte för alla

Elektrifieringen har pågått med full fart under pandemin och vi ser en kraftig ökning i tillgång till elfordon bland våra svaranden senaste året. Jämfört med studien 2021 har tillgången till elbil eller elsparkcykel nästan fördubblats. Elcykeln är fortfarande det vanligaste elfordonet. Svaren tyder till och med på en fortsatt accelerering av elektrifieringen. Där är även fler som anger att de började använda elfordon senaste året i jämförelse med 2021. 11 procent började använda elcyklar, jämfört med 7 procent förra året. 9 procent började använda elsparkcyklar, jämfört med 6 procent som svarade samma sak föregående år. Även utbyggnaden av laddinfrastruktur tar stora kliv framåt. Redan nu är det 40 procent som anger att det finns möjlighet att ladda elfordon nära sin bostad och samma andel som har laddmöjlighet nära arbetsplatsen. 

För att få till en lyckad elektrifiering som gynnar hela samhället är det viktigt att ta hänsyn till elfordonens olika fördelningseffekter. Likt förra året används elcyklar och elsparkcyklar av alla inkomstgrupper och främst av yngre personer. Elbilar däremot är tydligt kopplade till inkomst. Där både tillgången och användningen finns i högre bland samhällsgrupper med en hög inkomst.

Situationen är den omvända gällande kollektivtrafiken. Den används i högre utsträckning av personer med en lägre inkomst. Om vi vill uppnå en socialt balanserad elektrifiering av transportsystemet bör inte bara elbilar främjas ekonomiskt. Kollektivtrafiken, elcyklar och elsparkcyklar spelar en ännu viktigare roll för att uppnå en el-boom som inkluderar fler. När det gäller pendlingsavstånd uppger de svarande som bor mellan 5 till 20 km från sitt arbete/studier i högre uträckning att de äger en elcykel. Vilket tyder på att elcykeln ofta används som pendlingscykel. De som bor närmare än 5 km klarar sig förmodligen med en vanlig cykel och mer än 20 kilometer upplevs som för långt för att cykla, oavsett med eller utan el.

Ändrade resvanor- kollektivtrafiktapp och cykeluppsving

Det har länge talats om “det nya normala” som ett framtida scenario av pandemins konsekvenser. Studiens resultat visar att det kan vara nu som vi befinner oss vad den definitionen avsett och att pandemin har påverkat mobiliteten permanent. Resvanorna har delvis återgått till hur de såg ut innan pandemin, men många förändringar delvis bestått. 

Pendlingsvanorna i Sveriges storstadsregioner har delvis återgått till hur de såg ut innan pandemin, men långt ifrån helt. Kollektivtrafiken har vunnit tillbaka resenärer jämfört med 2020 och 2021, men har inte lyckats återhämtat sig fullt ut. Andelen som primärt pendlar kollektivt har sjunkit från 38-47 procent innan pandemin till cirka 32 procent i juni 2022. Bland våra svaranden har kollektivtrafiken därmed förlorat mellan 15-30 procent av sina tidigare pendlingsresenärer. 

Vinnaren är fortsatt cykeln enligt vår mätning. Trenden som syntes under pandemin verkar hålla i sig. Svarsandelen som tar cykeln eller elcykeln till jobbet eller studierna har ökat från 9-12 procent innan pandemin till 16 procent. Det är en kraftig ökning som tyder på att många kollektivtrafikresenärer har övergått till tvåhjuliga trafikslag. Både klassiska cyklar och elcyklar gynnas i liknande utsträckning. Andelen som promenerar däremot, som också hade gått upp i våra resultat 2020 och 2021, sjönk tillbaka till samma nivå som innan pandemin och ligger på 8 procent i vår mätning. 

Stockholm är inte längre den främsta staden för distansarbete

Fler har återgått till att arbeta från kontoret nu jämfört med förra året. Men jämfört med innan pandemin har distansarbete blivit mycket vanligare. Pandemin har påskyndat digitaliseringen och gjort det enklare och mer accepterad att jobba hemifrån. Framförallt har det blivit mycket vanligare att jobba hemifrån delar av veckan. En majoritet av de svarande jobbar hemifrån minst en dag per vecka i nuläget, jämfört med bara en tredjedel som gjorde det innan pandemin. En hybrid arbetsvardag har blivit det nya normala för många kontorsarbetare. I Stockholm var omställningen till distansarbete under pandemin mest utpräglad, förmodligen på grund av sin sociala- och jobbstruktur. Men nu har mönstren blivit mer lika de andra två storstadsregionerna i landet. I både Göteborg och Malmö har distansarbete blivit mycket vanligare än innan pandemin. 

Privat tar vi bilen men allt fler upptäcker cykeln

Vad gäller privata resor i storstadsregionerna är pandemieffekten är tydlig. Andelen bilresor är generellt högre och andelen kollektivresor lägre vid pendling. Svarsandelen som reser med kollektivtrafiken har sjunkit markant jämfört med innan pandemin medan cykelandelen har ökat. Svaren för bilanvändandet innan och efter pandemin har glidit upp, vilket kan tolkas som ett ökat bilresande även för privata ärenden.

Ser vi en omedveten ökning av bilanvändandet?

Resultaten gällande andelen bilresor som görs i landet är något svårtolkade. Svaren från enkäten tyder på en ökning, men som de svarande inte är helt medvetna om. Endast sett till årets enkät så syns ingen förändring. Där 40 procent anger att de huvudsakligen bilpendlar till jobbet eller studierna nu i juni 2022 och precis samma andel anger att de gjorde det innan pandemin. Detta liknar förra årets resultat där bilandelen också stagnerade mellan hur de svarandes mindes sina resvanor innan pandemin och hur de beskrev avsikterna för hur de skulle resa efteråt. Dock har den absoluta bilandelen innan pandemin ökat med varje enkät, från 28 procent 2020 till 34 procent 2021 och upp till 40 procent i årets enkät. Precis samma trend syns för privata resor, där bilandelen går upp från 40 procent 2020 till 45 procent förra året och 49 procent i årets resultat. En rejäl ökning som inte kan förklaras av slumpen.

Två relevanta metodändringar gjordes mellan enkäterna och det är viktigt att utesluta att de eventuellt orsakat att svaren går upp. För det första genomfördes enkäten vid olika tider på året. År 2020 hämtades svaren in i maj, år 2021 i april och i år i juni. Men det kan inte förklara den stora ökningen, eftersom årets enkät genomfördes en varmare månad och under en vecka med bra väder, vilket snarare borde lett till minskat bilanvändande. För det andra ändrades det geografiska urvalet i år från län till storstadsområde för Västra Götalandsregionen / Göteborg och Skåne / Malmö. Ändringen innebär att ett mer tätbebyggt och mindre bilberoende geografiskt område kartlagts och det kan heller inte förklara ökningen. En jämförelse av storstadsregionerna visar dessutom att andelen bilresor har ökat främst i Stockholm. I Göteborgs- och Malmöregionen har “innan-värdet” ökat mycket mindre, förmodligen på grund av det ändrade geografiska urvalet. Detta stärker vår tes om att metodändringar inte orsakat ökningen. Vi tolkar snarare ökningen av bilanvändandet som en faktisk ökning som de svarande kanske inte är helt medvetna om. Det är över två år sedan pandemin började och det kan vara möjligt att respondenterna har fått allt svårare att minnas hur de reste innan pandemin. Därför har de omedvetet anpassat sina svar om hur de reste förr till hur de reser idag. Denna analys tyder på en stor ökning av andelen bilresor på grund av pandemin. Viktig att nämna är dessutom att ökningen lär variera beroende på bostadsort och med ett betydligt starkare uppsving för bilresandet i pendelorter runtom storstäderna. 

Så kan resmönstren utvecklas framöver

Pandemin har resulterat i en påskyndad utveckling inom distansarbete, digitala möten och e-handel. Vissa förändringar kommer att bli bestående. Det finns flera faktorer som pekar på att vi nu har uppnått det nya normala, och att resevolymerna inte kommer återgå eller öka mycket mer i närtid. Men vad de långsiktiga effekterna för våra resmönstren blir, är svårt att bedöma eftersom det är många aspekter som samspelar. För vissa passar flexibelt hybridarbete kanske sämre ihop med ett fast månadskort. För andra är bilpendlingen bekvämare eftersom de kan undvika bilköerna i rusningstrafiken. Medan vissa har vant sig vid att cykla, med eller utan el, till jobbet. Anledningarna kan vara många, men gemensamt är om eller när de kommer förändras är inte givet i dagsläget. Den svenska ekonomin bedöms gå in i lågkonjunktur nästa år, vilket historiskt har inneburit minskad biltrafik. Faktorer så som ökade bensinpriser och generellt ökade utgifter för hushållen kommer ha en inverkan på bilresandet och andra transportmedel. Om hushållens köpkraft minskar kan det leda till att omställningen till ett elektrifierat transportsystem bromsar in. Elbilar är en dyr investering för hushållen och de höga elpriserna kan också påverka valet av valet av bil. Vidare kan även osäkerheten kring elpriser, kraftförsörjning och en orolig omvärld avskräcka att köpa en elbil, även om det fortfarande idag är billigare att ladda en elbil än att tanka bensin och diesel.

WSPs mobilitetsstudie 2022 Resmönster före och efter pandemin – en nordisk jämförelse 

I samband med årets mobilitetsstudie gjordes även parallella studier i de nordiska grannländerna Norge, Finland och Danmark för kunna se vilka likheter och skillnader som finns i respektive land. Resultaten för dessa går att hitta i rapporten, WSP's mobility study 2022 : Travel habits before and after the pandemic - A Nordic comparison.

Trots att de nordiska ländernas hantering av pandemin skiljer sig åt så pekar de flesta resultaten på att länderna utvecklat liknande beteenden när det gäller olika transportmedel och rörlighet i allmänhet. Några intressanta skillnader kunde dock fortfarande hittas bland svaren. Till exempel har finländarna vant sig vid den post-pandemiska digitala arbetsplatsen, Norge är på väg att elektrifiera transportsektorn och Danmark tog en välförtjänt titel av att vara i toppen av klassen när det gäller cykeltrafik. Nästan var fjärde person i huvudstadsregionen Köpenhamn pendlar med cykel och det är inte bara fördelaktigt ur ett nollutsläppsperspektiv utan också när det gäller minskad trängsel i trafiken och för att stärka människors hälsa. Som den största tätorten i Norden har Stockholm fortfarande den största andelen kollektivtrafikpendlare. 

Tidigare mobilitetsstudier