Batterier i kombination med förnybara energikällor
Om Sverige ska klara klimatmålen att nå hundra procent förnybar elproduktion till år 2040, samtidigt som elanvändningen ökar dramatiskt, krävs en omfattande utbyggnad av hållbar vindkraft och solenergi. Eftersom solenergi och vindkraft är väderberoende ökar behovet av lagring i energisystemet då denna typ av energi måste vara kopplad till någon slags lagringsform om det ska ha en stor effekt. En lagringsform som kommer vara dominerande är batterier, och vätgaslager är en annan lagringsform som också kommer få stor påverkan på energisystemets utveckling.
Med hjälp av ett batterilager kan exempelvis en solcellsanläggning lagra överskottet av el vilket ger ett ökat oberoende och även en säkerhet mot förändringar på energimarknaden. Dels går det att lagra överskottsel för att använda vid ett senare tillfälle, men det går även att använda batterier för att sänka effekttoppar genom att använda den lagrade elen när behovet är som högst.
– Batterier har en viktig roll att spela i energiomställningen. Med hjälp av batterier kopplade till solcellsanläggningar kan vi påverka utmaningen med begränsningar och tillgänglig effekt. Genom att batterierna lagras med el från nätet vid tillfällen med god effekttillgång för att användas vid tillfällen med högt effektanspråk, kan prosumenterna av solel minska sitt beroende av både el och effekt från elnätet, och det är då vi går från central till decentralisering inom energiförsörjningen, säger Charlotta Winkler, solenergiexpert på WSP.
I fastighetsbranschen är lagring av energi precis i startskottet och vi kommer se en spännande och snabb utveckling framöver.
– Ett exempel där man ligger i framkant är Eksta Bostads AB i Kungsbacka, där vi på WSP är med och driver ett pilotprojekt där mikronät med solceller, likströmsteknik, batterilagring och smart styrning testas och utvärderas, fortsätter Charlotta Winkler.
Batterianvändning för att förekomma effektbrist
Våra städer och samhällen växer men vårt elsystem hinner inte byggas ut i samma takt – vilket resulterar i kapacitetsbrist i vissa regioner. Fler och fler vill ansluta sig till elsystemet, men tillståndsprocesserna tar i dag alldeles för lång tid för att ekvationen ska gå ihop. Då krävs snabbare lösningar, varav batterier är en.
Batterier kan användas för att komma tillrätta med en rad av de utmaningar som återfinns i energisystemet. Batterierna kan avlasta nätet i stort men de kan även användas inom industrin för att kapa toppar och spara pengar, ett annat användningsområde är platser där det inte finns tillgång till nätanslutning och de kan även stötta nätet där det är svagt.
– Det är tydligt att vi förutom en bred utbyggnad av elnätet även kommer behöva lagra den producerade elen i större utsträckning än vad som görs i dag, och batterilager har visat sig mycket effektiva för att komma tillrätta med kapacitetsbrist i vissa områden. Uppsalaregionen upplever i dag kapacitetsbrist som till viss del till och med förhindrar fortsatt expansion i området. För att komma tillrätta med problemet har man som ett pilotprojekt byggt Nordens största batterilager, berättar Kristin Dahlin Hedqvist, energikonsult på WSP.
Batterilagret är en snabb lösning i väntan på att elnätet byggs ut. Förutom att det förhoppningsvis kommer lösa en del av kapacitetsbristen är det även ett forskningsprojekt med målet att lära sig om, utveckla och testa potentialen hos batterilager som kapacitetslösning. Energimängden i batterilagret i Uppsala motsvarar cirka 480 elbilar eller nyanslutning av 1700 nya villor.
– Även om el redan i dag går att lagra i batterier behövs forskning, pilotprojekt och utredning för att optimera batteriernas användning i energisystemet, vilket gör Vattenfalls projekt i Uppsala så viktigt, säger Kristin Dahlin Hedqvist.
