År 2017 fattade riksdagen beslut om att Sverige ska bli klimatneutralt senast år 2045. För att nå dit behöver samhället elektrifieras, en omvandling som kommer att ställa höga krav på det svenska elsystemet. Energiomställningen som väntar ställer även krav på både beslutsfattare och på hela branschen. Mot bakgrund av detta har WSP gjort en genomlysning av Sveriges förutsättningar och satt samman resultatet i rapporten: Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop. Resultatet visar att bristerna kring elförsörjningen kommer bli påtagliga på fler håll framöver. En rejäl ökning av vindkraft samt ny teknik för lagring väntas bli lösningen, men först behöver ansvarsfrågan redas ut.
– Vem ska egentligen fatta beslut om investering av en serverhall när det påverkar framtida utbyggnad av ett sjukhus i en närliggande region till exempel? Eller vem ansvarar för att medborgarna i en kommun har en tillförlitlig elförsörjning när en stor elproduktionsenhet läggs ner? I dagsläget är ansvaret utspritt på många olika aktörer och myndigheter och det gör omställningen mycket sårbar, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP.
Industrin i Sverige förväntas öka sin elanvändning fram till 2045 med mellan 60 och 100 procent och transportsektorn med hela 600 procent. Detta samtidigt som Svenska Kraftnät beräknar att det år 2040 kan förekomma brist på el i två av Sveriges fyra elområden i genomsnitt 400 timmar per år. Det finns lösningar på detta, men det är bråttom. Med väderberoende energikällor behövs krav på nya lösningar för lagring av el, där vätgas och batterier spås bli de primära teknikerna. Det kommer också att krävas ökad överföringskapacitet mellan olika elområden i Sverige och en tydlighet i hur den framtida produktionen ska se ut för att elnätet ska kunna anpassas i tid.
– Det som behövs nu är ett ökat samarbete mellan politiker och andra aktörer, god framförhållning, nya tekniska lösningar och en översyn av nuvarande marknadsmodell. Vi behöver större kapacitetsfokus i marknadsmodellen, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras utan även i större utsträckning för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande. Dessa punkter är nödvändiga om vi ska klara av skiftet till förnybar elproduktion samtidigt som behovet av el ökar för varje dag, säger Anna Nordling.
Det svenska elsystemet kommer att genomgå stora förändringar under 2021-2045 och just nu investeras mängder med resurser, tid och energi i att komma på lösningar för hur vi kan utveckla och ställa om vårt elsystem i tid. Under resans gång kommer vi hamna i svåra situationer där ansvarsfrågan kommer ställas på sin spets. Vi står inför stora utmaningar. Brist på kapacitet i ledningar och nät, stora regionala skillnader när det kommer till pris, tillgång och behov, långsamma tillståndsprocesser, brist på utbildad personal och vi måste hitta sätt att lösa effektproblematiken, till exempel genom lagring.
– Energiekvationen går att lösa men viktiga beslut behöver tas och det snabbt. Med rapporten vill vi ge beslutsfattare och marknaden ett bra kunskapsunderlag kring framtida produktion, marknadsmodell och ansvarsfördelning, men också en genomlysning av hur det ser ut runt om i Sverige. Framtiden kommer bjuda på många svåra beslut nationellt, men också lokalt, avslutar Anna Nordling.
