Det handlar om åtgärder så som materialval, planering, elektrifiering men även att skapa negativa utsläpp genom biokol eller karbonatisering av betong. För detta krävs att branschen jobbar tillsammans och röjer de hinder som finns, så som standarder och arbetssätt, samtidigt som planerade omställningsinvesteringar i industrin genomförs.
Mer komplext blir det när vi tittar på aspekter som markanvändning. När vi bygger exempelvis en järnväg behöver vi använda en bit mark och exploateringen av den marken betyder ofta ökade utsläpp. Vi kan inte ändra på detta faktum genom smart teknik eller resursanvändning. Vi kan dock göra en del, så som att planera för att använda så lite som möjligt av mark som ger höga växthusgasutsläpp. Vi kan också jobba med att återväta dikade torvmarker eller på andra sätt återskapa den miljö som vi tar i anspråk på annan plats.
Trots alla dessa åtgärder kommer vi dock aldrig nå nollutsläpp hur vi än vrider och vänder på det. Det är en viktig insikt. För att nå nollutsläpp kommer vi behöva någon form av kompensation. Kompensation för tankarna till någon som vill köpa sig fri, men jag menar att det är vägen för att nå ända fram till ett klimatneutralt samhällsbyggande och samhälle, inte bara i infrastrukturprojekt.
Marknaden för kompensation utvecklas i rask takt och vi bör sträva efter att köpa kompensation i form av permanenta negativa utsläpp som till exempel kolinlagring genom bio-CCS som kan skalas upp. Vi ser att vi som konsulter och ingenjörer kan göra stor skillnad, men det saknas fortfarande mycket kunskap i alla led. Kompensation är en komplex företeelse förknippat med en del fallgropar och det finns en rad olika typer av kompensation som har olika egenskaper och långsiktighet.
I vår utredning har vi tittat på flera olika aspekter kopplat till kompensation. Vi visar på möjligheter och utmaningar med olika kompensationsmetoder och hur kompensation ska kunna kvantifieras på ett trovärdigt sätt. Det har varit utvecklande att arbeta tillsammans med Trafikverket i dessa frågor. Trafikverket som stor och viktig aktör har stor påverkan på hela branschen och kan påverka hur kompensation bör användas på bästa sätt för att leva upp till Parisavtalet.
WSPs rekommendationer för fortsatt arbete
- Ta fram tydligare specifikationer för vilka reduktioner som förväntas uppnås i detalj för stål, betong, asfalt, maskiner, optimering etc. för åren 2025, 2030, 2035, 2040 och 2045
- Utveckla redovisning av växthusgasutsläpp även uppdelat på scope 1–3 enligt Greenhouse Gas Protocol
- Bevaka utvecklingen av negativa utsläpp, pågående arbete för att definiera negativa utsläpp samt utforma strategier för kompensation
- Se över och komplettera byggdelar och emissionsfaktorer för förändrad markanvändning i klimatberäkningsverktyg
- Ta fram kriterier för användning av biokol som en kolsänka
- Ta fram kriterier för vilka typer av åtgärder för utsläppsminskningar genom ökad karbonatisering av betong som ska kunna godkännas
- Följ och delta aktivt i utvecklingen av standarder för EPD:er och andra relevanta verifikat för att möjliggöra inkludering av permanenta kolsänkor i t.ex. asfalt, biokol m.m. i infrastrukturprojekt
- Utveckla beräkningsmetodik och rapportering av växthusgasutsläpp på en övergripande verksamhetsnivå för att möjliggöra inkludering av kompensation av utsläpp
- På sikt rekommenderas att byggdelar och emissionsfaktorer i klimatberäkningsverktyg ses över och kompletteras för resurser som kommer stå för en stor del av kvarstående utsläpp
Är du nyfiken på WSPs utredning ”Vägen mot klimatneutralitet – Kunskapsöversikt och förslag till nya reduktionsmål för Trafikverket”?
