Enligt en färsk rapport från WSP har vi fortsatt en god kvalitet på dricksvattnet i Sverige men däremot är underhållet av vårt ledningssystem kraftigt eftersatt. Det finns idag inget sätt att mäta exakt hur mycket vatten som läcker ut ur våra ledningar, men jämförelser mellan producerat och debiterat dricksvatten visar att 25 procent av dricksvattnet aldrig når slutkonsumenten. En del av det används för spolning, rengöring och till brandvatten, men merparten av vattnet rinner bokstavligen ut i sanden.
– VA-taxorna skulle behöva höjas med 100 procent under de närmsta 20 åren för att framtidssäkra den kvalitet vi har idag. I Sverige saknas ett politiskt tryck i frågan. Många ser det som en självklarhet att det finns rent vatten i kranen till nästan ingen kostnad. De politiska incitamenten att investera i något som inte syns och inte heller utgör något problem just idag är för svaga, säger Joakim Pettersson, seniorkonsult på WSP.
Bristande underhåll bidrar bland annat till att stora delar av det renade dricksvattnet aldrig når konsumenten. I Danmark ser dock bilden helt annorlunda ut. Där infördes 1994 en statlig straffavgift på läckage över 10 procent.
– Straffavgifter kan vara ett sätt att skynda på utvecklingen, men det behövs framförallt ett ökat medvetande bland våra beslutsfattare och tydliga politiska målsättningar och prioriteringar. Investeringar i modern digital teknik för att hitta läckor är en av framgångsfaktorerna i Danmark. Att tillåta så stort läckage och samtidigt uppmana medborgare att spara på vattnet kan vara lite demoraliserande, menar Joakim.
Torka och kraftiga regn ställer också till det för dåligt anpassade VA-system. Det är vanligt att oönskat vatten läcker in i ledningarna. Läckaget är alltså åt båda hållen.
– Just nu skjuter vi över kostnaderna för upprustningen på nästa generation och ökar risken för problem liknade det som skedde i Norge innan sommaren där 2000 personer insjuknade av förorenat vatten, säger Joakim
Fakta
- 95 procent av svenskarna är nöjda med dricksvattnet.
- Vatten- och avloppssystemet är den infrastruktur som allmänheten anser är viktigast för att samhället ska fungera.
- Trots detta uppger endast 40 procent att det är en av de viktigaste infrastrukturerna att investera i. En anledning kan vara att 83 procent svarar att de upplever att VA-systemet fungerar bra.
- Det råder kompetensbrist inom VA-området. I en nyligen genomförd undersökning av 34 kommuner svarar 20 kommuner att tillgången på kompetens är den största utmaningen för att genomföra investeringar.
Om rapporten VA-skulden – sanning eller myt
År 2014 gjorde WSP en fördjupad analys som belyste frågeställningarna kring det svenska vatten- och avloppsledningsnätets status. Rapporten pekade ut möjliga strategier för en långsiktigt hållbar förvaltning av VA-infrastrukturen. Nyligen genomförde WSP en uppdatering av den rapporten. Rapporten görs på uppdrag av VA-Fakta.
