WSP har branschunik kompetens när det gäller utveckling och implementering av klimatkrav ur ett livscykelperspektiv och har under flera år agerat stöd och strategisk rådgivare i detta arbete åt Trafikverket.
Under 2015 genomförde WSP en konsekvensanalys med syfte att utreda konsekvenserna av att införa långsiktiga och funktionella klimatkrav med föreslagna målnivåer i infrastrukturprojekt. Innan dess (2012) genomförde WSP också en förstudie inklusive en plan för hur Trafikverket skulle kunna inkludera livscykelanalyser för klimat och energi som underlag i planering och projektering av infrastruktur. Konsekvensanalysen mynnade ut i rekommendationer för implementering av klimatkrav och livscykelanalys (LCA) i planering, projektering och uppföljning av byggande, drift och underhåll av väg- och järnvägsinfrastruktur.
Som en följd av det finns sedan 2015 en styrande riktlinje för klimatkalkyler i infrastrukturprojekt och sedan februari 2016 en styrande riktlinje för reduktioner av klimatgasutsläpp från planering och byggande av infrastrukturprojekt. Kraven täcker namngivna och andra investeringsåtgärder över 50 miljoner kronor samt centralt inköpt järnvägsmateriel. Det är ett stort framsteg, men bara första steget på vägen för att klara de stora utmaningar branschen står inför för att nå nollutsläpp av klimatgaser år 2050. Under 2017 startades ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt upp, Kontrollstation 2018, som syftar till att analysera och utvärdera vika effekter de nyligen införda klimatkraven ger ihop med annan typ av styrning mot minskad klimatbelastning såsom interna mål, utveckling av tekniska regelverk och teknikspecifika verktyg och modeller. Syftet är att utvärdera effekter både på trafikverksnivå, och relaterat till nationella miljökvalitetsmål. Projektet syftar också till att identifiera behov och ge förslag till vidareutveckling av styrning och uppföljning av trafikverkets klimateffektiviseringsarbete.
Foto: Per-Erik Adamsson
