TRIAD (ISO 19204:2017(E)) baseras på flera olika bevislinjer som omfattar kemi, ekotoxikologi och ekologi. Syftet med TRIAD-metoden är att bedöma om det finns ett samband mellan föroreningens koncentration, toxicitet och ekologiska utfall.
Undersökningarna, som utfördes av en underleverantör, omfattade analys av DDT-nivåer i jord och daggmaskar (kemi), effekter på reproduktion av daggmaskar och springstjärtinsekter (toxicitet), samt kol- och kvävemineralisering och artsammansättning av daggmaskar, hoppstjärtar och nematoder (ekologi).
För att undersöka om markekosystemet i Kårehogen påverkades negativt av DDT jämförde WSP resultatet med ett referensområde som påvisade en obetydlig risk för negativ påverkan på markens ekosystemfunktion (exklusive hot-spotsen).
Detta projekt bekräftade att TRIAD-metoden är en lämplig metod för att bedöma de platsspecifika riskerna för markekosystemets funktion som den tidigare användningen av DDT efterlämnat på platsen. Den kvantitativa utvärderingsmetoden anses användbar för att prioritera risker mellan områden, medan den kvalitativa metoden är användbar för att avgöra om det finns en risknivå eller ej.
Risken bedömdes även vara obetydlig för boende och besökare och för boskap, fåglar och större däggdjur. Det finns dock en teoretisk risk för små däggdjur och barn under vissa omständigheter om konsumtionsvanorna förändras jämfört med idag. Ytterligare utredningar behövs dock för att bedöma om det finns en faktisk risk.
Resultatet från Kårehogen kommer att utvärderas mot andra förorenade områden orsakade av plantskolor för att prioritera åtgärdsbehovet mellan de olika plantskolorna.
Detta arbete utfördes av Golder, ett förvärv som slutfördes under 2021.
