Sedan 2011 har WSP arbetat med Luleå kommun för att hitta en hållbar lösning för att hantera den kvicksilverförorenade fiberbanken som återfinns 50 cm under vattenytan. Denna fiberbank består mestadels av organiskt avfallsmaterial och innehåller kvicksilver från den tidigare anläggningens tillverkningsprocess. I anslutning till fiberbanken finns även fiberrika sediment som består av fibrer uppblandade med minerogena sediment.
Eftersom älven flitigt användes för att transportera timmer, försvårades saneringen av de många timmerstockar som fortfarande vilade på älvbotten och var inbäddade i sedimenten, liksom vertikalt konstruktionstimmer byggt för att hjälpa till att flytta stockarna inför bearbetning.
Undersökning av möjliga lösningar för sanering
WSP har ansvarat för att undersöka olika hållbara saneringsmetoder, utifrån både spridningsrisker, ekonomi och praktiskt genomförande. Frysmuddring eller övertäckning bedömdes t.ex. varken vara kostnadsmässigt eller långsiktigt hållbart. Det bedömdes även finnas risker kopplade till den naturliga landhöjningen. Sugmuddring i kombination med en avvattningsprocess på land bedömdes till slut vara den metod som bäst uppfyllde de ställda kraven. Svensk och europeisk standard säger dock att organiskt material ska undvikas att läggas på deponi, så idag finns det väldigt få kommersiella deponier i Sverige som kan ta emot organiskt material, såsom de avvattnade fibersedimenten. WSP ansvarade för tillståndsansökan och på grund av saneringskomplexiteten i Karlshäll beviljades tillstånd att bygga en särskilt utformad deponi. Olika lokaliseringsalternativ för anläggandet av en deponi i närområdet enbart för projektets räkning utreddes men i slutändan valde projektet att nyttja en befintlig deponi för de avvattnade fibersedimenten.
WSP ansvarade för miljötillståndsansökan för saneringsarbetet och tillsammans med Luleå kommun har finansiering av projektet säkrats med medel från Naturvårdsverket.
Under 2020 påbörjades arbetet med att bärga timmer, sugmuddra havsbotten och iordningsställa avvattningsytan på land. I processen renas vattnet från geotuberna där avvattning sker och släpps tillbaka till Notviken. När sedimenten är torra nog kommer de, att enligt plan transporteras till godkänd deponi för slutförvaring. Under 2023 väntas projektet vara slutfört och avvattningsområdet återställt till ursprungligt skick.
Tyvärr är Karlshäll ett av många hundra före detta massabruk i Sverige som släppt ut orenat processvatten och orsakat liknande föroreningar i fiberbankar och sediment. Detta är ett problem som dessutom sträcker sig utanför Sveriges gränser och insikterna som dragits från Karlshäll kommer att ligga till grund för framtida liknande komplexa saneringsuppdrag.
Detta arbete utfördes av Golder, ett förvärv som slutfördes under 2021.
