Så kan elfordon rädda världen

Transportsektorn står för cirka en tredjedel av alla fossila utsläpp där enbart inrikes transporter står för cirka 15 procent av Sveriges energianvändning. Därför får övergången till el en stor effekt, inte bara på de fossila utsläppen men även på elsystemet, menar WSPs energiexpert Claës af Burén. Men hur kommer elfordon att ersätta sina fossildrivna syskon? Och vilken påverkan har det på dagens elsystem?

Intresset för elfordon har accelererat under de senaste åren. Utvecklingen har skett mycket tack vare föregångare som till exempel Tesla och det finns snart ingen fordonstillverkare som inte kan erbjuda elektriska drivlinor till sina fordon.  

– Olika former av bidrag, subventioner och andra offentliga stöd har bidragit ytterligare till att accelerera marknadsandelen för både helt eldrivna bilar och hybrider. De senaste 20 åren har intresset ökat från fordonsindustrin att göra en fossil omställning, till exempel har olika former av biodrivmedel som etanol, HVO, men också biogas lanserats. Men ingen av dessa har haft den ”succé” som elektrifieringen nu upplever, säger Claës af Burén. 

Fordonsindustrin har längre cykler, med större förändringar där nya milstolpar presenteras såsom en ny generation karosser, motorutveckling eller drivlinor. Dessa större plattformsbyten sammanfaller nu med ökade offentliga krav, ett stort allmänt intresse och teknologiska framsteg, inte minst inom batteriområdet, vilket gör att fordonsindustrin pekats ut som ett område som kan och behöver ställa om till eldrift.  

För- och nackdelar med elfordon 

Elbilar har många fördelar. De bullrar betydligt mindre och minskar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom släpper de ifrån sig avsevärt mindre partiklar än sina fossila syskon genom att det inte sker någon förbränning.  

– En fördel med elfordon är att de inte släpper ut växthusgaser medan du kör fordonet men också att det, i flera fall, blivit billigare än sina fossila motsvarigheter.  
Men det finns också utmaningar med elfordon. Medan en fossildriven bil ofta har lägre miljöpåverkan under tillverkningen och högre under sin livslängd när de används är har det varit tvärtom med elbilarna.  

 – En utmaning har varit tillverkningsprocessen av vissa komponenter till elbilarna som till exempel batterier. Den tillverkningsprocessen har haft stora utmaningar, både gällande sin miljöpåverkan men också kopplat till arbetsförhållanden. En annan utmaning är återvinning av batterierna som i dag inte görs så effektivt som vore önskvärt. 
Utsläppen vid tillverkningen beror på var fordonen tillverkas och vilken elmix som det landet använder. I Kina använder man en stor andel kol medan vi i Sverige använder en relativt grön elmix.  

Räcker elen till alla elfordon?  

Elektrifieringen av fordonsflottan innebär en ökad elanvändning i Sverige. Inrikes transporter står för cirka 15 procent av Sveriges energianvändning och även om en elmotorerna är mer effektiva så kommer efterfrågan på el att öka med nästan tio gånger mot i dag, till mellan 20 TWh och 30 TWh, 2045.  

På många platser i landet är tillgången på eleffekt och kapacitet hårdvaluta och företag kan inte etablera sig eller bygga ut sin verksamhet för att den inte räcker till. Frågan är hur den redan existerande kapacitetsbristen i elnäten och effektbrist ska tacklas när alltfler använder elfordon.  

– Elektrifieringen är positiv ur flera aspekter men skapar även utmaningar för elsystemet, både lokalt och regionalt. Flera av de elnätsföretag som vi på WSP varit i kontakt med berättar att de redan i dag ser utmaningar med en elektrifiering av transportsektorn i sina elnät.   

Det pågår flera stora utbyggnadsprojekt, både centralt hos Svenska Kraftnät men även regionalt och lokalt hos elnätsföretagen som ska bygga bort dessa problem, men det kan ta tid innan dessa problem är helt bortbyggda. En annan möjlighet är att nya aktörer, marknadsmodeller och tekniska lösningar införs samt att elfordonen används smartare. 

Laddning och logistik 

När våra fordon ska gå över till eldrift uppstår en ny utmaning även för till exempel logistikföretagen. De behöver tillgodose åkeriernas behov av laddning samtidig som andra drivmedel, under en övergångsperiod, ska kunna erbjudas. 

– Det blir väldigt intressant att se var de lägger logistiknoderna. Noderna kommer ha stort energibehov och med tanke på kapacitetsbrist i våra elledningar är det inte självklart var de ska kunna ligga. Vi kan komma att se helt nya samarbeten och en uppluckring mellan olika branscher. Man kan till exempel tänka sig att en solcellpark samarbetar med ett logistikföretag eller att företag inom ramen för sitt elabonnemang har extra laddare som de hyr ut.  

Har vi råd med egna bilar? 

I en tid när vi behöver göra stora insatser för att minska klimatförändringarna kan man diskutera till exempel bilens nytta och användningsområde i framtidens samhälle. I städerna kan kollektivtrafiken enkelt ta oss runt i staden och är ett fullgott alternativ, där inte gång eller cykel räcker till.  

– Vi använder bilen under en väldigt liten del av dygnet och frågan är hur man skulle kunna maximera nyttan av dem. Om man ökar nyttjandegraden av elbilarna och kommer fler tillgodo, kommer vi minska belastningen på miljön. Här kan bilpooler, carsharing eller andra appar vara en del av lösningen. 

I dag sker de flesta laddningarna av elbilar hemma medan snabbare laddning oftast kan erhållas vid publika laddstationer. Ultrasnabba laddare finns än så länge bara på vissa utvalda ställen. Men det är flera andra aktörer som erbjuder sina kunder elladdning, bland annat hamburgerkedjor och matvaruaffärer. När drivmedel inte längre är knutet till mackar får vi andra former av mötesplatser och behov av service. Oavsett hur elfordonet laddas så är det viktigt att det finns en tillgång till laddare.  

– WSP har tagit fram färdplaner hur man i hela landet ska kunna ställa om till eldrivna fordon. Hur vi ska täcka de vita fläckarna med laddare helt enkelt.  

Elvägar 

Sverige är ett långt land och den tunga transporten ser till att varor kommer till butikerna, företag kan fungera och människors vardag går runt. Diskussionen om elektrifiering av vägar som en del av lösningen för att möta Sveriges klimatmål har varit igång under en tid. En del tester i mindre skala har gjorts och för ett drygt år sedan fick WSP uppdraget av Trafikverket att ta fram vägplan till Sveriges första elväg mellan Örebro och Hallsberg. En 21 kilometer lång sträcka byggs om till elväg där bussar och lastbilar ska kunna laddas under tiden de körs.