På grund av järnvägstrafikens ökande volymutveckling och förändrade behov för godstrafiken, samt infrastrukturförändringar runt Hallsberg, behöver Hallsbergsnoden utvecklas och anpassas till framtida förutsättningar och behov.
Syftet med arbetet var att identifiera, beskriva, värdera och prioritera insatser i Hallsbergsnoden med en horisont mot åren 2030–2050. Dessutom fanns behov av att få en klarare bild av vad Hallsbergsnoden bör uppfylla avseende funktionalitet och järnvägsproduktion, med särskilt fokus på godsproduktion.
Genomförande
Arbete har bedrivits till stor del så som en åtgärdsvalsstudie och i stor utsträckning följt samma arbetsprocess. Uppdraget inleddes med att kartlägga behov, krav, problem och brister samt utmaningar för Hallsbergsnoden. Det gjordes genom workshops, intervjuer och möten med intressenter, men även från tidigare utförda arbeten.
Utifrån kartläggningen har analys och utformningsarbete bedrivits genom:
- Värdering av om, och i så fall i vilken grad, olika anläggningsdelar behöver byggas ut eller förlängas.
- Översyn av olika funktioner i noden och deras förläggning i en framtida utformning. Vad som behöver ligga centralt i Hallsbergsnoden och vilka funktioner som kan förläggas mer perifert.
- Möjlig etappindelning av utbyggnadssteg i järnvägsanläggningen och därvid hur nya delar kan byggas ihop med såväl befintliga som, i senare läge, nya angränsande anläggningsdelar.
- Prioritera åtgärdsförslag beträffande framtida utformning av personbangården i Hallsberg.
Arbetet har utmynnat i att en full-utbyggnadsdesign tagits fram för rangerbangården, vilket innebär en önskvärd framtida utformning för respektive infarts-, ranger- och utfartsgrupp samt personbangård. Denna har sedan indelats i avvägda etappvisa utvecklingssteg från befintlig status fram till full utbyggnad. En prioritering och sekvensering av dessa etappvisa utbyggnadssteg har gjort med beaktande av såväl fyrstegsmodellen samt av de sex leveranskvaliteterna som Trafikverket har definierat.
En tät och bred intressentdialog har varit en mycket viktig del i arbetets genomförande, dels i form av tre stycken workshops och dels genom intervjuer och möten med intressenter inom en rad organisationer såsom tågoperatörer, regionala kollektivtrafikmyndigheter, järnvägsrelaterade fastighetsägare och representanter inom Trafikverket.
