Så kan vi utveckla Sveriges offentliga platser

WSP:s programserie ”Bäst Före:” har tagit sikte på att belysa hur vi bäst kan uppgradera befintliga tillgångar och samtidigt bevara gamla värden och möta både nya behov och krav. I det tredje ”Bäst Före:” avsnittet ligger fokus på offentliga platser.

Men hur bestämmer man egentligen bäst före-datum på offentliga byggnader och platser? Är det när våra parker, torg, skolor, bibliotek och badhus börjar gå sönder och behöver rustas upp rent fysiskt? Eller när vi människor har slutat gå dit? Kanske för att vi tycker att de känns otrygga, är otillgängliga, inte till för alla eller helt enkelt inte fyller sitt syfte längre. 

- För oss som arbetar med samhällsutveckling är de här frågorna otroligt viktiga. En centralstation kan ha passerat sitt bäst före-datum för att den har blivit för liten för behovet, likaväl som en hel stad kan ha passerat sitt bäst före-datum. Ta Kiruna till exempel, där hela staden måste flyttas på grund av gruvans expansion. Oavsett den bakomliggande anledningen till förändring, så måste vi tänka efter och väga in alla behov i våra beslut. De här offentliga platserna finns ju till för medborgarna, säger Maria Brogren.

Andra exempel på platser som inte fyller sin ursprungliga funktion är den så kallade ABC-staden, ett koncept som tillämpades vid utbyggnaden av många av Sveriges förorter från 1950 talet och framåt. ABC står för Arbete-Bostad-Centrum. Medborgarna skulle ha nära till allt: offentlig service, kommersiella tjänster och sin arbetsplats från bostaden. I dag lever inte människor på samma sätt.

- Behoven har ändrats och många av de här områdena har successivt tappat både arbetsplatserna och centrumfunktionen. Samtidigt ser vi just nu, under Coronapandemin, när människor arbetar mer hemifrån, att lokala centrum kan få ett visst uppsving och att människor vill röra sig utomhus nära hemmet. Så vem vet, kanske kan vi få ABC-staden att leva upp?

Det finns flera utmaningar med upprustnings- och stadsomvandlingsprojekt, när vi vill ta tillvara det befintliga och blanda upp med nytt.

- En utmaning med att skapa en levande miljö är att vi måste hitta sätt att finansiera det. Omvandling resulterar ofta i högre hyror. Men alla kanske inte ska betala samma kvadratmeteterhyra om man som fastighetsägare vill att ett område ska vara dynamiskt och kulturellt hållbart? Kanske bör konstnärer, hantverkare och caféer få en lägre hyra för att de gör området mer attraktivt, funderar Maria Brogren.

Världen förändras allt snabbare, och med den förändras samhällets behov. Hur ser vi till att de offentliga rummen fungerar, utvecklas väl över tid och verkligen är tillgängliga för alla? Och vem eller vilka ska ta ansvaret för att allt blir gjort?

Det tredje avsnittet av ”Bäst före:” sänds den 21 januari 2021, och kommer beröra allt från meningen med nya Slussen till den dramatiska flytten av Kiruna. Ledande svenska experter och beslutfattare deltar i samtalet om hur vi skapar publika rum som får människor att mötas och må bra.