Historisk utbyggnad under mark

Som en underjordisk orm slingrar sig Stockholms tunnelbana fram i urberget. Det är på många sätt ett tryggt och säkert sätt att ta sig fram. Kollektivtrafiken bidrar till att få huvudstaden att pulsera och vardagen att fungera för mer än närmare en miljon människor. 

Stockholm är idag en av Europas snabbast växande städer och varje dag flyttar det in två fulla dragspelsbussar med nya invånare. Just nu sker en av de största satsningarna på Stockholms kollektivtrafik sedan 1960-talet, bland annat en historisk utbyggnad av tunnelbanan. 

Tunnelbanan till Arenastaden är ett resultat av Stockholmsförhandlingen 2013 där det beslutades att en ny linje skulle byggas från Odenplan norrut mot Arenastaden, och de första tågen ska rulla på de nya spåren cirka åtta år efter byggstarten. WSP har tagit fram alla förberedande underlag.

- Det är ett omfattande arbete som har inneburit att hitta den bästa platsen där tunnelbanan ska gå samtidigt som de som berörs ska vara nöjda med förslaget, säger Jan Waage, projekteringsledare på WSP.

Ett bostadsprojekt

Anledningen till att tunnelbanan byggs ut är att tusentals storstadsbor står utan bostad. De kommuner som får tunnelbana har förbundit sig att tillsammans bygga 82 000 nya bostäder. 

Historiskt har vi sett att många av de infrastrukturprojekt som gjorts i våra storstäder har varit otillräckliga efter bara några år. Kommer så bli fallet även med den nya tunnelbanan till Arenastaden?

- Alla våra beräkningar visar att tunnelbanan kommer att vara fullt tillräckligt. Däremot kan man komma att diskutera om den ska byggas ut ytterligare och i så fall åt vilket håll. Det finns flera områden norr om Stockholm som skulle behöva bygga ut sin kollektivtrafik. 

I en växande storstad börjar utrymmet bli fullt, såväl på markytan som under. Hur mycket mer kan man bygga under jord?

- På en del håll håller det på att bli fullt. När man gör lokaliseringsutredningar gäller det att se helheten och inte förhindra framtida projekt som kan komma att ansluta till den befintliga infrastrukturen i framtiden. 

Bygga bort otrygga miljöer

Våra städer är uppbyggda av människors historia och vardag, något som man behöver ta hänsyn till vid all samhällsutveckling. 

- När man bygger nytt i staden måste man se hur varje liten del passar in i det stora pusslet och bidra till en bättre vardag. Det är många saker som ska bli rätt och historiskt har människan få stryka på foten och fått anpassa sig till infrastrukturen, säger Helena Klintström, ansvarig för hållbar stadsutveckling på WSP.

När tunnelbanan byggs ut ytterligare finns det redan från början en plan på hur den sociala hållbarheten ska tryggas, något som Stockholm stad och Region Stockholm ansvar för. WSP har genom sitt arbete skapat förutsättningar för att resan med den nya tunnelbanan ska vara trygg och säker. 

- När tunnelbanan byggs ut finns det flera saker man kan göra för att ta till vara på dessa värden. Ett sätt är att tänka på var tunnelbaneuppgångarna placeras i förhållande till centrum och samhällsservice så att det blir ett flöde av människor åt rätt håll. 

Dåligt planerade städer kan göra att såväl social jämlikhet som integrationen minskar. Kan man vända trenden och bygga bort socialt utsatta områden?

- Stadsutveckling är en del men det behövs andra insatser också såsom utbildning och tillgång till arbetsmarknaden. Det är flera aktörer som måste samarbeta långsiktigt för att trenden ska vända, avslutar Helena Klintström.