Ökat distansarbete – så påverkas svenska städer och kommuner

Om distansarbete ökar kan detta komma att påverka städer och samhällen i olika riktningar. Det är flera kommuner och aktörer som kommer behöva tänka nytt när befolkningens rörelsemönster trycks ut från stadskärnor och de större städerna, exempelvis storstadskommuner där många kontors- och galleriasatsningar gjorts. Samtidigt finns det småstadskommuner och förorter som nu vädrar morgonluft och kan räkna med ett uppsving för antal boende samt handel och restauranger.

Analysen visar att det framför allt är kommuner i och runt våra tre storstäder som är riskexponerade för ett ökat distansarbete. I toppen hittar vi Solna, Sundbyberg och Mölndal men också ett flertal svenska centralorter så som Linköping, Uppsala och Karlstad. Exakt hur detta kommer påverka dessa i övrigt robusta kommuner är svårt att sia om. Skillnaderna mellan olika kommuntyper är stora och det är även rejäla skillnader mellan kommuner inom samma kommuntyp.

I rapporten förs även ett resonemang om huruvida stadskärnorna kommer att tappa i attraktivitet. Bedömningen är dock att många stadskärnor kommer att fortsätta att vara attraktiva, men också utsättas för förändringstryck. Det kommer finnas ett fortsatt sug efter kreativitet, samarbete och mötesplatser. Något vi också kan få se är företag som tidigare inte ansett sig ha råd att ha kontor i city som nu tar steget in i stadskärnan men med mindre yta. Och att de större kontoren i lägen lite längre ut från staden blir mindre attraktiva. Vi kommer också se en större tolerans för pendlingstid, vilket kan ge ett uppsving för ytterförorter och mindre kommuner med hyfsad närhet till en större stad.

Det förändringstryck som t ex stadskärnor och stora kontorsarbetsplatsområden kan komma att utsättas för behöver hanteras om man inte ska tappa i attraktivitet. För att stärka denna typ av platsers fortsatta attraktivitet behöver fler aktörer involveras och nya perspektiv prövas. Platsers attraktivitet är inte bara att det finns lite handel och restauranger i gatuplan utan det gäller att förstå vilka drivkrafter som finns för att mötas. Det kan handla om mer fokus på utbildning, co-working och kultur liksom att öka tillgången till offentliga mötesplatser och grönytor.

Rapporten redovisar fakta på en övergripande nivå. För den som önskar fördjupad analys kan en direktkontakt tas med WSP och författarna.