Ett jämställt transportsystem?

Sverige | den 8 mars 2021
Lästid : 4 minuter

Är inte transportsystemet redan jämställt?

– Att transportsystemet ska vara jämställt skulle kunna tyckas självklart i dag, hela 20 år efter det att riksdagen antog det sjätte transportpolitiska delmålet om jämställdhet år 2001. Dock är det fortfarande så att vi ser att jämställdhetsintegreringen i transportsektorn går långsamt, säger Charlotta Faith-Ell, forskningsansvarig på WSP Samhällsbyggnad och med stor erfarenhet av olika typer av miljö- och jämställdhetsbedömningar ofta i anslutning till stora och komplexa projekt.

Ett av argumenten som framförs är att det är svårt göra bedömningar av hur infrastrukturplaner och -projekt påverkar jämställdheten, på grund av dessa frågeställningars komplexa natur.

– Jämställdhetsfrågan engagerar i dag. Organisationer, bolag, myndigheter och många medborgare arbetar för ett jämlikt samhälle. Och riksdagen visar tydligt att jämställdhet är en fråga som har sitt eget berättigande, i och med antagandet av Sveriges sex jämställdhetspolitiska mål. Även Agenda 2030 har ett globalt hållbarhetsmål, nummer fem, som rör jämställdhet, fortsätter Charlotta.

Flera studier visar att jämställdheten dessutom fungerar som ett medel för klimatomställningen av transportsystemet - ett transportsystem som inte är hållbart, är inte jämställt.

Hur integrerar man jämställdhet i arbetet med transportsystemet?

– Vad som behövs är ett systematiskt arbete kring jämställdhet och transportplanering och det finns redan verktyg som kan tillämpas i det arbetet.

De verktyg som beskrivs nedan bygger på Charlotta Faith-Ells och Lena Levins (VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut) forskning, men även på forskning av många andra inom sektorn och Nätverket Jämställdhet i Transportsektorn. Det första verktyget är operationalisering av de jämställdhetspolitiska målen. Operationaliseringen görs för att göra de jämställdhetspolitiska målen tillämpbara i arbetet med att planera transporter och infrastruktur.

– Ibland får jag frågan om det går att göra fel operationalisering. Den största risken som jag ser, är snarare att målen inte tillämpas alls istället för att det kanske inte blir hundra procent rätt, säger Charlotta.

Detta är exempel på hur operationaliserade mål skulle kunna se ut:

En jämn fördelning av makt och inflytande

Jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

Exempel på operationalisering: Det ska finnas en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i transportplaneringen.

Ekonomisk jämställdhet

Jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Exempel på operationalisering: Transportsystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor.

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

Exempel på operationalisering: Transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Exempel på operationalisering: Risker och rädsla att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.

Jämställd utbildning

Jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Exempel på operationalisering: Transportsystemet ska bidra till att skapa samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling för kvinnor och män, flickor och pojkar.

Jämställd hälsa

Jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Exempel på operationalisering: Transportsystemet ska bidra till att skapa samma förutsättningar för en god hälsa för kvinnor och män, flickor och pojkar.

Vad finns det mer för verktyg?

– Det andra verktyget är en modell för Jämställdhetskonsekvensbeskrivning (JKB) som vi arbetat fram under de senaste åren, och som bland annat beskrivs i handboken Transportplanering i förändring.

Modellen är influerad av internationell forskning och praxis för ”Impact Assessment” (IA) som på svenska översätts med konsekvensbedömning. I modellen har de utvecklat en typologi anpassad för transportplanering, baserad på de jämställdhetspolitiska målen. De politiska målen används som nyckelkomponenter i utvecklingen av verktyg för att bygga ett transportsystem tillgängligt och användbart för alla medborgare.

– Mycket av den ojämlikhet som finns i samhället har uppstått någon annanstans och transportsystemet betraktas i vår modell som en facilitator eller möjliggörare för människor att göra jämställda val.

Om du vill veta mer, se till exempel Transportplanering i förändring (pdf) eller det kommande kapitlet om Jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i transport- och infrastrukturplanering av Charlotta Faith-Ell och Lena Levin i boken Socialt hållbar transportplanering: Inspirationshandbok med exempel från forskning och praktik som kommer att ges ut av K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.