- Problemet för Segway (som nu slutat tillverka sitt ståhjuliga fordon; reds. anm.) var uthyrningen som många upplevde som krånglig när man skulle gå in i en turistbyrå för att hyra. Inköpskostnaden för Segway var också förhållandevis hög jämfört med elscootrar som se senaste åren har blivit ett naturligt inslag i många städer runt om i landet.
Behövs elscootrarna i våra städer?
- I rätt miljö fyller de en tillgänglighetsfunktion för rätt målgrupp. Det finns olika aspekter av vad som är viktigt när man pratar mobilitet. Ur ett hållbarhetsperspektiv har elscootrana aldrig varit bäst i klassen och kommer inte heller kunna spela en viktig roll i de storskaliga förändringar som krävs. Talar man däremot ur funktion så fyller de en roll för ett smalt segment genom att göra det smidigare att ta sig till angelägna målpunkter. Antingen i sig själva, eller som komplement till och från kollektivtrafikens hållplatser.
Inte alltid klimatsmarta
När det gäller underhållet på de fordon som ingår i delad mobilitet finns det utvecklingspotential menar Karin Brundell-Freij.
- Den första generationens elscootrar hade en kort livslängd och då var det slit och släng som gällde. För att delade tjänster ska vara proffsiga och människor ska vilja köpa tjänsten måste någon lösa de problem som kan uppstå. Ingen vill hyra trasiga produkter utan det krävs att fordonen underhålls med jämna mellanrum.
Karin Brundell-Freij förklarar att det är en jämvikt mellan att produkterna inte får vara för dyra, vilket de kan vara om de behöver underhållas ofta, och efterfrågan på tjänsterna.
- Inom mobilitetsbranschen pratar många nu om MaaS (Kombinerad Mobilitet och Mobility as a Service) som framtidens lösning – som Netflix för transporter. Man kanske vill använda hyrbil i två dagar i månaden och elcykel resten av tiden och då har man en stående prenumeration för de tjänsterna.